Nu har kandidaterna till Finlandiapriset utsetts, och de nominerade är:
Vinnaren utses den 27 november.
Titlarna finns också att beställa i vår nätbutik!
Talar du eller någon du känner vietnamesiska, arabiska, serbiska, rumänska eller kanske något annat språk? Vi söker nu nya mångspråkslektörer som tycker om att läsa, är bra på att formulera sig i skrift på svenska och jobbar lätt i en digital miljö.
Hör av dig direkt till oss på internationella redaktionen!
På internationella redaktionen hanterar vi dagligen litteratur på en mängd olika språk. Själv jobbar jag i princip bara med de övriga. Jag upplever att det, trots en ökad tolerans och förändringsvilja när det kommer till synen på olika språks status, fortfarande ligger kvar en hel del förutfattade meningar. Vi har svenskan, engelskan, skolspråken och så de övriga. I den ordningen.
Så jag arbetar alltså med de övriga. De språk som talas av många människor som egentligen, om någon bad dem, skulle räkna svenskan till de övriga. I mitt arbete lär jag mig varje dag något nytt, och det är oerhört spännande att få förmånen att nosa på olika skriftspråk och språkdräkter. Men jag vet samtidigt, att detta privilegium hade varit mer av en börda, om jag själv förväntades tala ett främmande språk perfekt, utan bryt, för att passa in, för att leva upp. Jag skulle vilja tipsa om licentiatavhandlingen Narrativ identitet i ett andraspråksperspektiv – Sticka ut eller smälta in? Författaren, Katrin Ahlgren, använder sig här av en mycket spännande metod när hon presenterar sitt material: en etnopoetisk transkription. Hon skriver att den syftar till att lyfta fram de kreativa aspekterna av deltagarnas språkanvändning och att ge deltagarna röst; en röst som inte behöver korrigeras, utan som bär av egen kraft och som är något som deltagarna inte behöver dölja utan kan vara stolta över.
En av deltagarna:
Språket – ett långtidsprojekt
i skolan
alla inser att det tar mer tid
än vad dom trott
man kan inte lära sig i ett år
ett språk
det är ett långtidsprojekt
men vardagsliv
är ett korttidsprojekt
och det passar inte riktigt ihop
för man vill klara sig i vardagsliv idag
nu just nu
med språk man måste ha tålamod
Att lära sig ett nytt språk är ett långtidsprojekt. Och jag är glad att ha möjlighet att jobba med litteratur på många människors förstaspråk. För, att ha tillgång till välbekanta ord när man samtidigt lär sig nya, det tror jag är viktigt.
Så glad man blir när man ser att Barnens bibliotek, som ger ut Barnbokskatalogen, i år även väljer att tipsa om böcker på andra språk än svenska! På vår hemsida finns titlarna att beställa direkt till ditt bibliotek.
Det är roligt när det rör sig. När man kan se att saker rullar igång, och tas på allvar.
Vi har haft förmånen att vara med på ett litet hörn av Region Skånes mångspråkssatsning för biblioteken i Skåne – som drog igång under 2013. Man insåg på ett tidigt stadium att här behövdes en ordentlig plan för samtliga folkbibliotek i Skåne när det gällde mångspråk. Detta för att kunna garantera att biblioteken skulle kunna uppfylla sitt utvidgade ansvar för bland annat personer med annat modersmål än svenska, som anges i den nya bibliotekslagen som trädde i kraft 1 januari 2014. Man ville inte heller att erbjudandet av mångspråk skulle komma i kläm på grund av Internationella bibliotekets nya uppdrag, vilket i förlängningen innebar att man inte längre kunde räkna med depositioner härifrån. De olika biblioteken har arbetat tillsammans i fyra kluster, samtliga med varierande förutsättningar, utgångspunkter och därmed strategier.
Skåne Nordväst
Ett av projekten är Skåne Nordvästs. De elva biblioteken i denna sammanslagning hade vid projektets början redan en gemensam katalog, vilket underlättade deras möjligheter för samarbete. Man valde att använda sig av en projektledare, Annelien van der Tang, för att få bättre överblick och helhetsperspektiv. Projektet delades in i tre stadier: Kartläggning: målgrupper och leverantörer; Förmedling: rätt bok till rätt låntagare; samt Möten på bibliotek. Vi träffade Annelien flera gånger för att diskutera möjliga vägar att gå och se på hur vi kunde vara med och bidra.
Något som är väldigt viktigt i den här typen av projekt, är förarbetet. Man tittade bland annat på utlåningssiffror och fick input från bibliotekarier. Dessutom använde man sig av befolkningsstatistik, SFI och modersmålsundervisning som underlag. Detta är så oerhört centralt. Det där att göra förarbetet grundligt. Att basera sina inköp på förslag från låntagarna kan vara förrädiskt, eftersom man då riskerar att missa många användare som kanske är en stor grupp i närområdet men samtidigt inte gör sig så synliga på biblioteket. Så viktigt det är att nå ut till de där möjliga besökarna.
Strategin som tillslut valdes i Skåne Nordväst var att respektive bibliotek skulle agera ansvarsbibliotek för ett språk var. Man valde alltså att få titlarna levererade språkvis – ett språk per bibliotek. Det var också här som vi på Internationella redaktionen var med och hjälpte till med urval och inköp. I slutet av året kommer också en utvärdering att göras, då man bland annat ska titta på om kommunen har rätt språk, om fördelningen har fungerat och om man ska fortsätta att köpa medier på detta språk eller om man har andra behov.
Att komma vidare
Så, hur kommer man vidare? När man väl har sin samling, hur går man tillväga för att den ska synas och bli tillgänglig? Vid en uppföljning av projekten i Landskrona, där kollegan Anna var med, berättade man om sina upplevelser och tankar kring det hela. Några problem man upplevt på de olika biblioteken är dels att det kan vara svårt för bibliotekarierna att hitta böckerna i katalogen, och man diskuterar att eventuellt hålla fortbildning i kvalificerade sökningar för medarbetare. På samma sätt kan det vara svårt för låntagarna att hitta titlarna – vilket man jobbar med att lösa genom en utveckling av sin bibliotekskatalog, där man samlat titlarna språkvis.
Detta initiativ är så bra, inte minst ur ett förmedlingsperspektiv. Det förenklar och tydliggör och tillgängliggör litteraturen på ett nödvändigt sätt!
Att visualisera det mångspråkiga beståndet
Inför 2015 har man ett nytt projekt på gång, där fokus kommer att ligga på att visualisera det mångspråkiga beståndet. För att ett språk, som är lokaliserat på ett bibliotek inte ska bli osynligt på ett annat, kommer man att arbeta mycket med digitala informationsskärmar, som visar bland annat titel, omslag och på vilket bibliotek titeln finns.
Det är denna typ av berättelser och tankar som stimulerar oss i vårt arbete. Att veta att mångspråksbeståndet kommer till användning, och att det blir en synlig och levande del i biblioteket!
…den franske författaren Patrick Modiano, med nomineringen:
“För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld.”
Inte alltid vi har så många titlar av pristagarna, men i år fanns det ändå en hel del. Dessutom påbörjar vi nu jakten för att leta fram vad mer som finns på våra språk!
Lyra Ekström Lindbäck skriver i en krönika i DN om arabiska och språkets marginaliserade status i Sverige idag:
Trots att språket är så stort i Sverige i dag är det nästan bara modersmålstalare som tar del av arabiskspråkig kultur och kan få mer nyanserade utblickar på politiska situationer i vår omvärld. Alla som är någorlunda bra på engelska, det största andraspråket i Sverige, vet vilka nya världar av utbyten, insikter och kunskaper som kan öppna sig genom språkkunskaper.
Jag tror att det är en mycket viktig poäng hon drar här, och det gäller såklart alla språk. Hur de kan fungera som en nyckel till ökad förståelse för andra kulturer. Att man via språket kan få en mer nyanserad syn på tillvaron och sina medmänniskor. Helt enkelt upptäcka de där nya världarna som faktiskt finns där.
Vidare skriver hon om integration och att denna i slutändan knappast kan handla om att glömma sina livserfarenheter, sitt kulturarv och att förtränga sitt gamla språk för ett nytt. Vad integration handlar om, menar hon, är att bejaka den komplexa helheten. Och som jag tolkar det – att integration faktiskt handlar om ett flersidigt utbyte, om nyfikenhet och om att dela med sig. Av alla sorters språk. Ett exempel på detta är Rosengårdsbibliotekets projekt Språkvän – i Rosengård. Ett projekt som går ut på att just byta och dela med sig av sitt språk, och i gengäld få ett annat tillbaks. Vem som helst kan anmäla sig och blir sedan matchad med någon som vill ha ens språk. Här ligger alltså fokus på stolthet för den egna bakgrunden och hur man, via språkutbyte kan lära nytt. Ett jättespännande initiativ!
Mångspråksbloggen 